Nightly shenanigans

Hade lite drama för mig inatt, fick hjärtproblem igen. Vaknade under natten av att jag började må väldigt illa och fick väldigt ont innanför revbenen en bit upp på ryggen. Var sömngroggy och började stappla bort mot badrummet för att antingen kräkas eller/och kasta i mig en alvedon. Smärtan och illamåendet intensifierades till oheliga proportioner och jag satte mig ner på golvet för att sedan vakna av att jag låg och ryckte. Måste ha blivit medvetslös en sväng, ingen aning om hur länge. Mådde fortfarande illa men efter en stund började det så sakteligen klinga av och jag kravlade bort till sängen igen. Drömde sen om att jag pratade med Johnny Depp om det här, han hade tydligen liknande problem. Mår bra nu.

Well, Hell, alla ens övriga problem blir väldigt petitessaktiga när kroppen kaikar på den här nivån. Det blir väldigt intense och primalt, just för att man vet att det är ett rätt vitalt organ som stänger ner och man blir lite rädd för att det inte ska stabilisera sig. It's actually fucking terrifying. Like fucking Hell, my heart is gonna implode if this excruciating pain and nausea won't stop soon! It is a humbling experience. Som sagt, man känner att man kommer bli jävligt tacksam om det visar sig att man inte kommer de facto dö av upplevelsen. Och just när det händer så är nästan det enda man kan fokusera på är att andas och se till att ansiktet hamnar neråt om man skulle svimma och börja kräkas. Tunnelexistensiellt deluxe. Jag hade ändå Ellinor sovandes i vardagsrummet, men var inte fysiskt kapabel till att varken ta mig dit eller ropa. Sen när smärtan och illamåendet började försvinna så var ju ändå allt över och det kändes lika bra att ta sig tillbaka till sängen.

Men jag ska ringa vårdcentralen på måndag och säga att de måste skicka mig till en hjärtspecialist.

I övrigt så fick jag igår reda på att Marilyn Manson ska spela i Stockholm den 5e december, det måste jag gå på!